Ohyra, sjukdomar etc!
Det bästa du kan göra för dina pelargoner är att regelbundet studera dem lite närmare för att tidigt upptäcka eventuella sjukdomar eller ohyra för att snabbt kunna sätta in rätt behandling.
Pelargonrost
Pelargonrost orsakas av en svamp och förekommer främst på zonaler.
De första tecknen är gulaktiga fläckar på ovansidan av bladen. Därefter uppträder rödbruna prickar och ringar på undersidan. I ringarna finns sporer som lätt sprider sig framförallt vid hög luftfuktighet.
Vid misstanke om smittad planta bör den omedelbart ställas i karantän. Ta bort angripna blad och släng i soporna. Spraya plantan och jordlagret med något av de bekämpningsmedel som finns. Är plantan för svårt angripen bör den istället kastas.
Vita flygare
Vita flygare sitter framförallt på undersidan av bladen. De är ca 3 milimeter stora och de fullvuxna har två tvärställda vingar som de gärna flyger iväg med när du rör vid plantan.
Isolera den/de plantor som drabbats och håll noga utkik bland övriga plantor. Spraya med såpablandat vatten och stoppa ner bekämpningsmedelspinnar, typ Provado i krukan och vattna ordentligt så att medlet löses ut i jorden.
Knippebakterios
Knippebakterios orsakas av en bakterie. Den visar sig genom att en liten blomkålsliknande knöl växer på stammen vid jordytan. Oftast klara plantan detta utan några men om du avlägsnar knölen så fort du upptäckt den. Får den fortsätta utvecklas tar den energi från plantan som då kan blir försvagad i tillväxt och blomning.
Rotlöss
Stannar plantan i växten och inte vill blomma kan det bero på något som kallas rotlöss. Du kan lätt kontrollera om det rör sig om det genom att lyfta jordklumben ur krukan och inspektera ytskiktet på jorden. Rotlössen visar sig som ca 3 mm stora vita löss i jorden. Liknar nästan ett mindre mögelangrepp.
För att vara på säkra sidan är det bästa botemedlet att avlägsna så mycket jord som möjligt från rötterna. Doppa rötterna någon timme i ljummet vatten och plantera om i ny fräsch jord. Ett tips är att vattna med något medel mot löss, tex Pyrex för att vara extra säker.
Rotlössen trivs bäst i ganska torr jord så efter en behandling kan det vara bra att under en period vattna plantan lite mer än vad du skulle gjort annars.
Gråmögel
Gråmögel bildas lätt på blad och själkar när luftfuktigheten är för hög. Gråmögel gör att plantan snabbt kan bli medtagen och i värsta fall duka under. Om angreppet går in i stammen kommer plantan ofelbart att dö. Plocka bort drabbade blad och delar och försök sänka luftfuktigheten eller placera tillfälligt om drabbade plantor till ett torrare utrymme.
Löss
Vissa pelargoner är mer mottagliga än andra för löss. Då det oftast handlar om den gröna sorten kan de vara lite svåra att upptäcka direkt, men vid regelbunden kontroll kan du se dem ganska tidigt. De sitter främst på själkar och på undersidan av bladen. Isolera om möjligt plantan då de gärna sprider sig. Försök att direkt eliminera de löss du ser genom att mosa dem med fingrarna. Spraya sedan med vatten-såpa(-sprit) blandning ett par gånger med någon veckas mellanrum.
Vissnesjuka
Sk. vissnesjuka orsakas av en svamp som sprids med jorden. Du märker det oftast genom att ett enstaka skott vissnar, men det sprider sig sedan till hela plantan. Drabbade plantor bör slängas omgående då de inte går att rädda. Det går inte att ta sticklingar från en smittad planta då smittan också följer med sticklingen.
Pelargonrost
Pelargonrost orsakas av en svamp och förekommer främst på zonaler.
De första tecknen är gulaktiga fläckar på ovansidan av bladen. Därefter uppträder rödbruna prickar och ringar på undersidan. I ringarna finns sporer som lätt sprider sig framförallt vid hög luftfuktighet.
Vid misstanke om smittad planta bör den omedelbart ställas i karantän. Ta bort angripna blad och släng i soporna. Spraya plantan och jordlagret med något av de bekämpningsmedel som finns. Är plantan för svårt angripen bör den istället kastas.
Vita flygare
Vita flygare sitter framförallt på undersidan av bladen. De är ca 3 milimeter stora och de fullvuxna har två tvärställda vingar som de gärna flyger iväg med när du rör vid plantan.
Isolera den/de plantor som drabbats och håll noga utkik bland övriga plantor. Spraya med såpablandat vatten och stoppa ner bekämpningsmedelspinnar, typ Provado i krukan och vattna ordentligt så att medlet löses ut i jorden.
Knippebakterios
Knippebakterios orsakas av en bakterie. Den visar sig genom att en liten blomkålsliknande knöl växer på stammen vid jordytan. Oftast klara plantan detta utan några men om du avlägsnar knölen så fort du upptäckt den. Får den fortsätta utvecklas tar den energi från plantan som då kan blir försvagad i tillväxt och blomning.
Rotlöss
Stannar plantan i växten och inte vill blomma kan det bero på något som kallas rotlöss. Du kan lätt kontrollera om det rör sig om det genom att lyfta jordklumben ur krukan och inspektera ytskiktet på jorden. Rotlössen visar sig som ca 3 mm stora vita löss i jorden. Liknar nästan ett mindre mögelangrepp.
För att vara på säkra sidan är det bästa botemedlet att avlägsna så mycket jord som möjligt från rötterna. Doppa rötterna någon timme i ljummet vatten och plantera om i ny fräsch jord. Ett tips är att vattna med något medel mot löss, tex Pyrex för att vara extra säker.
Rotlössen trivs bäst i ganska torr jord så efter en behandling kan det vara bra att under en period vattna plantan lite mer än vad du skulle gjort annars.
Gråmögel
Gråmögel bildas lätt på blad och själkar när luftfuktigheten är för hög. Gråmögel gör att plantan snabbt kan bli medtagen och i värsta fall duka under. Om angreppet går in i stammen kommer plantan ofelbart att dö. Plocka bort drabbade blad och delar och försök sänka luftfuktigheten eller placera tillfälligt om drabbade plantor till ett torrare utrymme.
Löss
Vissa pelargoner är mer mottagliga än andra för löss. Då det oftast handlar om den gröna sorten kan de vara lite svåra att upptäcka direkt, men vid regelbunden kontroll kan du se dem ganska tidigt. De sitter främst på själkar och på undersidan av bladen. Isolera om möjligt plantan då de gärna sprider sig. Försök att direkt eliminera de löss du ser genom att mosa dem med fingrarna. Spraya sedan med vatten-såpa(-sprit) blandning ett par gånger med någon veckas mellanrum.
Vissnesjuka
Sk. vissnesjuka orsakas av en svamp som sprids med jorden. Du märker det oftast genom att ett enstaka skott vissnar, men det sprider sig sedan till hela plantan. Drabbade plantor bör slängas omgående då de inte går att rädda. Det går inte att ta sticklingar från en smittad planta då smittan också följer med sticklingen.
Saxat från era garden!
