Tant Betty

 

Skötsel och förökning

Att sköta pelargoner Pelargoner trivs bäst i väldränerad, mullrik, välgödslad jord, gärna uppblandad med lecakulor. Krukorna bör vara tillräckligt stora så att rotsystemet får möjlighet att utvecklas, samt väldränerade så att pelargonen inte står med rötterna i vatten.  Låt jorden torka upp mellan bevattningarna.

Vattna med jämna mellanrum under växtsäsongen, men låt jorden torka upp mellan bevattningarna. Tillsätt också näringslösning då och då under växtsäsongen men undvik för mycket kväve. Annars är risken stor att plantorna får mycket blad och ingen eller dålig blomning. Vänd på krukorna då och då för jämnare tillväxt.

Övervintra pelargoner Övervintra pelargonerna ljust och frostfritt, helst vid en temperatur runt + 10 grader celcius. Vattna sparsamt under viloperioden. Det räcker att vattna varannan vecka, eller ännu mer sällan om de inte står alltför ljust.

Väck en Pelargon Du bör väcka upp dina Pelargoner från vintervilan i februari eller mars. Då planterar du om dina plantor i ny mullrik, gärna kalkblandad jord.  Placera ljust och varmt och tillför vatten och näring regelbundet.

Sticklingar av Pelargoner Man kan ta sticklingar av pelargoner för att få nya plantor från vår till höst, men helst på sensommaren när skotten är stora och det finns mycket ljus och näring till moderplantans återväxt. Använd en sekatör eller en ren vass kniv. Skär av ovanför ett utåtriktat blad eller invid stammen. Skottet bör vara mellan fem och tio cm långt och ha sex till åtta blad. Bryt försiktigt av de nedre bladen på skottet och låt tre, fyra blad vara kvar i toppen. Helst ska skottet inte ha hunnit blomma.

Stick ner sticklingarna i krukor, gärna lerkrukor med jord eller torvbriketter, men låt gärna snittytan torka något innan du sätter ner dem.  Det har visat sig att pelargoner mår bra av askorbinsyra. Om sticklingarna har legat länge innan man haft möjlighet att sätta dem i vatten eller jord kan man duscha dem med askorbinsyra upplöst i vatten eller doppa skottet i askorbinsyra innan man jordslår det. Många sticklingar kan också utveckla rötter genom att sättas i en vas med vatten, men det är då större risk att sticklingen ruttnar. När sticklingen rotat sig eller fått rötter är det dags att göra en omplantering till en lite större kruka med planteringsjord. Toppa skottet om sticklingen inte grenar sig av sig själv.


Ohyra, sjukdomar etc!

Det bästa du kan göra för dina pelargoner är att regelbundet studera dem lite närmare för att tidigt upptäcka eventuella sjukdomar eller ohyra för att snabbt kunna sätta in rätt behandling.

Pelargonrost
Pelargonrost orsakas av en svamp och förekommer främst på zonaler.
De första tecknen är gulaktiga fläckar på ovansidan av bladen. Därefter uppträder rödbruna prickar och ringar på undersidan. I ringarna finns sporer som lätt sprider sig framförallt vid hög luftfuktighet.

Vid misstanke om smittad planta bör den omedelbart ställas i karantän. Ta bort angripna blad och släng i soporna. Spraya plantan och jordlagret med något av de bekämpningsmedel som finns. Är plantan för svårt angripen bör den istället kastas.

Vita flygare
Vita flygare sitter framförallt på undersidan av bladen. De är ca 3 milimeter stora och de fullvuxna har två tvärställda vingar som de gärna flyger iväg med när du rör vid plantan.
Isolera den/de plantor som drabbats och håll noga utkik bland övriga plantor. Spraya med såpablandat vatten och stoppa ner bekämpningsmedelspinnar, typ Provado i krukan och vattna ordentligt så att medlet löses ut i jorden.

Knippebakterios
Knippebakterios orsakas av en bakterie. Den visar sig genom att en liten blomkålsliknande knöl växer på stammen vid jordytan. Oftast klara plantan detta utan några men om du avlägsnar knölen så fort du upptäckt den. Får den fortsätta utvecklas tar den energi från plantan som då kan blir försvagad i tillväxt och blomning.

Rotlöss
Stannar plantan i växten och inte vill blomma kan det bero på något som kallas rotlöss. Du kan lätt kontrollera om det rör sig om det genom att lyfta jordklumben ur krukan och inspektera ytskiktet på jorden. Rotlössen visar sig som ca 3 mm stora vita löss i jorden. Liknar nästan ett mindre mögelangrepp.
För att vara på säkra sidan är det bästa botemedlet att avlägsna så mycket jord som möjligt från rötterna. Doppa rötterna någon timme i ljummet vatten och plantera om i ny fräsch jord. Ett tips är att vattna med något medel mot löss, tex Pyrex för att vara extra säker.
Rotlössen trivs bäst i ganska torr jord så efter en behandling kan det vara bra att under en period vattna plantan lite mer än vad du skulle gjort annars.

Gråmögel
Gråmögel bildas lätt på blad och själkar när luftfuktigheten är för hög. Gråmögel gör att plantan snabbt kan bli medtagen och i värsta fall duka under. Om angreppet går in i stammen kommer plantan ofelbart att dö. Plocka bort drabbade blad och delar och försök sänka luftfuktigheten eller placera tillfälligt om drabbade plantor till ett torrare utrymme.

Löss
Vissa pelargoner är mer mottagliga än andra för löss. Då det oftast handlar om den gröna sorten kan de vara lite svåra att upptäcka direkt, men vid regelbunden kontroll kan du se dem ganska tidigt. De sitter främst på själkar och på undersidan av bladen. Isolera om möjligt plantan då de gärna sprider sig. Försök att direkt eliminera de löss du ser genom att mosa dem med fingrarna. Spraya sedan med vatten-såpa(-sprit) blandning ett par gånger med någon veckas mellanrum.

Vissnesjuka
Sk. vissnesjuka orsakas av en svamp som sprids med jorden. Du märker det oftast genom att ett enstaka skott vissnar, men det sprider sig sedan till hela plantan. Drabbade plantor bör slängas omgående då de inte går att rädda. Det går inte att ta sticklingar från en smittad planta då smittan också följer med sticklingen.
Saxat från era garden!

Värt att veta

Värt att veta: Den pelargon, som odlades först i vårt land var bollpelargon, året var 1690. Den togs hit från Botaniska trädgården i Leiden. Vi var tidiga! Sorterna av zonalpelargon är nu tusentals. Många är gamla, har levt vidare med generationerna, andra är nyare och nya kommer årligen. Till för bara några decennier sedan förökades alla zonalpelargoner vegetativt men nu fröförökas en hel del med gott resultat. Putsade toppar sticker du i såjord  med ett centimetertjockt skikt av sand överst, som hindrar dem från att ruttna. Täck dem med ett papper, tills de rotat. Då planterar du dem i kruka och Pelargonjord. Toppa dem en gång för att få buskigare växt. Intresset för zonalpelargoner är i sanning stort, det finns särskilda ”sällskap”, där man byter både plantor och erfarenheter och böcker om pelargoner kommer ut varje år.


Man behöver inte vara tokig!

Först och främst välkomna till min pellisblogg! Ja, man behöver inte vara tokig för att fastna för dessa härliga blommor men visst, kanske underlättar det! Nåväl, jag sitter där nu! Fast alltså! och det värsta är att jag tycker det är roligt också! Har i nuläget hunnit samla på mig ett 100 tal olika sorter.  Favoriterna just nu är många så det känns fel att namnge enbart en eller ett par. Klart är dock att det finns väldigt många olika sorter i världen! Jag har hört en siffra på ca:24000 stycken! Jag köpte min alldeles egen första pelargon för ca 5-6 år sedan. Den heter Sören och jag har den kvar fortfarande! Den kommer inte att lämna huset om inget oförutsatt inträffar då förståss! Har kommit med i en hel del olika pelargongrupper också under sista året på facebook. Där har man fått lära sig en hel del om våra pelargoner!


RSS 2.0